Lite vampyr och lite blod.
När jag var yngre var även jag fascinerad av vampyrer, det var jag innan vampyrfilmerna, jag tror det började när jag läste boken "Skuggorna i spegeln", sedan gick jag mer mot bestarna, varulvarna, men det kan nog bero på mitt intresse för hunddjur, och rovdjur.
Vampyrer är som katter, och jag har aldrig vart en kattmänniska.
Nåväl, tänkte att ni skulle få läsa texten också.
Blodet rann och färgade mannens natt skjorta mörkröd. Kvinnan slickade sig om läpparna och kysste mannens panna. Ett rött märke fastnade och likt vattenfärg rann det långsamt över ansiktet. Kvinnan sträckte på sig och gick ut till mannens badrum, hon såg emot spegeln och försökte föreställa sig hur det hade sett ut om hon hade en spegelbild.
Hon tvättade händerna vid handfatet, och vattnet färgades rött det med.
Rött rött rött, tänkte hon och suckade, jag börjar bli riktigt trött på den färgen. Hon sköljde ansiktet och drog sedan fingrarna genom det långa mörkbruna håret. Hon började fläta det och kastade sedan en blick emot vardagsrummet.
Bara kroppen kvar. Hon sträckte på ryggen och gick ut ur badrummet.
Vardagsrummet var fint inrett, på tv-bordet stod det två vinglas, ett var halvtfullt det andra var fullt.
Hon ströck en hårlock ifrån hans ansikte.
Synd, han var rätt snygg, tänkte hon och log. Sedan började hon torka bort blodet ifrån halsen och ansiktet. Hon lyfte honom och la honom i soffan, i handen placerade hon en kniv.
Det var inte första gången polisen gick på viljan-att-vara-vampyr tankesättet.
Hon gick ut ur lägenheten och kastade en slängkyss åt offret, sedan gick hon nedför trapporna och iväg emot hennes lägenhet.
Tror att den enda kommentaren jag kan ge är:
Jag var nog inte så glad och antagligen arg eller besviken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar