Oh ljuva insperation.

(från wehartit)

Hittade via Johannas blogg en blogg som i sin tur hade bilder från en hemsida.
Det är precis såna typer av bilder som jag förälskar mig i. De är lite suddiga i kanterna, men har en klockren känsla som är svår att beskriva.
Jag har aldrig vart ett fan av skarpa kanter, och klara kontraster, jag tycker om när färger sjunker in i varandra.
Jag skulle bara vilja inreda lägenheten med en massa tyg, och överrösa soffan med stora kuddar, även golvet, vilket Kastor skulle tycka är helfestligt! (det är dock bra att man numera har en rumsren hund, då kan man tänka på sånt här).

Jag blir lite sprallig och ska därför snart ut och bara gå en stund med min tokhund. Trots att vädret är rätt grått.
Ska se om jag hinner plugga innan jag drar till rollspelet, har hela dagen imorgon och fredag och hela nästa vecka också.

snurr snurr snurr

Släcka lampan.

Igår var det Earth Hour, och vi som rollspelade släckte lamporna och tände ljus, vi stängde även av musiken.
Vi kollade ut och såg att kanske två stycken släckte lamporna, resten hade lamporna tända. Något som jag ser är att många väljer att hålla lampan tänd för att på något sätt demonstrera emot symboliken som WWF försöker komma med, hela världen medverkar trots allt i detta och några väljer att stå emot, eller så glömmer man bort det.
Jag väljer att medverka, och även då dra fram diskussionen om att börja energispara hemma, något så litet som att använda vattenkokaren istället för spisen hjälper.
Eller att släcka onödiga lampor.

Det som är dock tråkigt är att folk väljer att släcka lampan endast denna dag på året och glömmer bort resten av dagarna, som att samvetet är renat tack vare att de släckte en timme.
Diskussioner kommer fram hur mycket vi verkligen sparar på denna ynka timme, och samtidigt är det nog det WWF försökte åstadkomma, en diskussion. Fler initiativ och aktiviteter för miljön hoppas iaf jag på att se i framtiden.

Något annat jag började fundera över igår var könsroller, något som har blivit ett känsligt ämne. Jag är inte feminist, jag står för en jämställdhet men accepterar att kvinnor och män är olika.
Folk har problem med att blanda ihop Förutsättningar och Möjligheter. En man har bättre förutsättningar än kvinnor med fysiska aktiviteter, medans kvinnor har mer förutsättningar att bemöta människor och i min tro även att leda.
Jag tror att en kvinna har bättre förutsättningar än en man på att bli en ledare.
MEN detta hindrar såklart inte en kvinna att börja idrotta och detta hindrar inte män från att kunna vara en superbra familjeman.
Kvinnor måste acceptera att vi är svagare, men kan bli starka.

Det kan aldrig bli lika för alla, eftersom vi är olika typer av individer, alla kan inte leda folk och alla kan inte jobba med ett arbete som innebär att bemöta människor eller lyfta tunga saker. Vi måste nästan inse att roller komma finnas där och vill vi verkligen att alla ska vara stöpta i samma form?

Jag är inte så insatt, men jag erkänner att jag är en kvinna och kan vara mer gnällig pga hormonerna som styr, och att pojkvännen har en fallenhet för andra saker än vad jag har.
Jag är tjej, han är kille, och jag har accepterat och gillar läget.

Ställa ut min hund.

Jag har funderat en hel del på om jag ska eller inte ska ställa Kastor. Han är en otrolig fin hund, men har vi som ett par vad som krävs?
Till psyket gillar Kastor att jobba, vid kurserna var han som en ängel vid varje övning en stod vi stilla och lyssnade på kursledaren var han ett monster som ville ständigt hitta på något.

Därför skulle nog vår största utmaning vara att passivträna vid utställning, då är en ide att ta med honom och bara titta på utställningar som sker i sommar, för det lär vara först då vi ställer ut.
Han älskar att lära sig nya saker, men att stå still framför domaren kommer också vara en utmaning, fick ett erbjudande om att träna vid gubbängen, det är en bit att åka kommunalt, men vi borde träna bland andra hundar.
Han är så otroligt fin, och visar det sig att han fungerar bättre med andra handlers än mig (då jag har ett fruktansvärt dåligt tävlingspsyke), finns det nog möjlighet att de kan ställa honom.

Annars har jag funderat mer på att lydnad/rallylydnad/agility lär bli vår sak, när pengar finns ska jag nog hoppa på skogsagility kursen, där det utövas agility i skog, vilket skulle passa oss perfekt.
Så många funderingar i mitt huvud när det gäller min bedårande hund, men jag måste inse att jag valde den här rasen för att jag ville ha ett aktivt hundliv, och inte bara ett gosedjur.

Åkte på en förkylning idag och snyftar lite över att behöva missa en taidoträning då jag behöver vilan, det är just att jag blir så sjuk jämt som hindrar mig att komma framåt.
Skolan är tyvär inte så högprioriterad som den vore vara i mitt huvud, jag saknar lusten och är inne att kanske t.om hoppa av om jag finner ett jobb som kräver att jag jobbar veckotid, allt beror på, jag behöver inte alla grymma mattekurser och det känns verkligen som att jag saknar psykologi, svenska, skriva mycket och religion (mina toppämnen i gymnasiet).
Biologin har istället blivit ett hund-intresse, och att studera människor biologiska sida kan jag läsa mig till.

Vi får se, får besked på tisdag om ett personlig assistent jobb, och har en intervju om ett vikariat på en 4Hgård (är det helgverksamhet blir det svårare att kombinera dock).

Jag är dock inte den som ger mig utan kamp.

Mina behov.

Ibland vaknar en liten materialist i mig och jag vill ha saker som jag egentligen inte behöver. En kamera, möjligen en Nikon D90 som man kan filma med (jag tycker det verkar smidigt och kul). Men det är som sagt mer en sak jag vill ha så jag kan fotografera mera, en billigare kamera fungerar också.

Sedan har jag sakerna jag faktiskt behöver, så när jag börjar få igång ekonomin igen blir det att kolla upp ett par funktionsmässiga saker som,

Ett skrivbord, mitt ryggont kan bero på att jag sitter vid soffbordet och pluggar, Daniels skrivbord är dessutom för litet för att mina böcker ska få plats.
Underkläder.
Ryggsäck, min rygg klarar inte av alla böcker och Daniels ryggsäck är fortfarande för osmidig.
Sele till Kastor, ska också fixas, tur att man har Anna som jobbar så lägligt, så att man kan komma dit, prova och höra hennes råd. Jag vill ha en sele då jag vill kunna använda löplinan mer och även senare kunna dra, kanske nästa vinter.

Detta är min prio1 lista. Resten som jag bara vill ha kommer jag i sådana fall spara till.
Mer matte innan skolan börjar, jag vill inte komma efter då den här matten faktiskt var lite rolig, men så är väl allt i början tills det blir jobbigt.

Hur jag sökte motivationen.

Ibland känner jag mig som ett får bland vargar i klassen. Som det låter verkar alla fortsätta på KTH även i höst, och trots att jag försöker lägga ett intresse för utbildningarna som finns, så skakar bara jag på huvudet åt mig själv, och skrattar lite åt tanken att jag går ett år av matte i onödan.

Men så var jag inte ensam visade det sig! En kille i klassen ska ta ett par sabbatsår, och det kändes bra att veta att jag inte var ensam om att vara "off".
Jag sökte ett par utbildningar förra veckan, och fann nu en bloggare som utbildar sig till socionom. Känns bra! Motivationen ökar verkligen när man har något att se fram emot.
Jag följer en annan socionom också, som dessutom är hundägare. Hon skriver väldigt fina texter och går även en Terapihundkurs med sin aghan.
Här hittar ni henne.

Jag har funderat rätt mycket på hur människor fungerar på sistone, det finns en liten grej bland vissa att göra narr utav tex funktionshindrade och jag har även hört det fina ordet "naturligt urval", jag tänker inte smutskasta någon men de vet själva vilka jag menar.
Att göra narr av personer med skador har jag aldrig riktigt tyckt vart roligt, inte heller när det skämtas om personers utseende. Jag tycker att något som personen inte kan hjälpa, ska inte ligga på en "narr-faktor".
Jag framstår nog som en stor människa när jag tänker såhär, men kan säga att jag har nog pikat mer än en gång på folks personlighet istället, när jag tycker att vissa beter sig lite lustigt, dock inte så mycket för att göra narr av människan.

Jag har också märkt av att in skadeglädje har minskat med takt med att jag blivit äldre, ibland känner jag mig mer mogen i sällskap där folk fortfarande skrattar åt personer som ramlar omkull och komedier där det sprutar blod.
Min humor har alltid vart lite egen, och oftast är jag ensam om att skratta, jag har ingen stor skadeglädje men tycker att folks reaktioner är det roligaste som finns ibland.

Vilka tankar, ska nu sätta mig ner och göra några matte-tal med tal som bara finns i "fantasin", nämligen imaginära tal som egentligen är olösliga. Vem sa att matte och filosofi inte hör ihop?

Skönheten själv.

Hemkommen efter ett besök hos Daniels föräldrar ute på värmdö, bland en massa pudlar, en powderpuff och en whippet, dvs hundkalas för unge herr Kastor.
Det var ju en massa kompisar där och många intryck att ta in.
Jag passade på efter att ha vant sig lite, köra lite lydnad med störningar. Jag provade lite stanna, sitta vid vänster sida och stå.
Allt gick väldigt bra, och jag blev positivt överraskad ur bra han lyssnade, känns bra ifall vi ska debutera på utställningar i sommar.

Daniels föräldrar har en kennel och ställer ut sina pudlar var och varannan helg, därför är det så roligt att höra av mamman i huset att Kastor är så vacker, vilket hon även skröt till sin kompis om.
Jag tycker alltid att Kastor är fin, och visst har vi hört det från var och varannan person vi går förbi (kan också bero på att han är en ovanlig ras just i området). Men även min uppfödare har mer än en gång sagt "Du har en stjärna"
Och det är lustigt att Castor är en stjärna i stjärnbilden tvillingarna, även om min stjärna stavas med K.

Han sätt att bemöta andra har blivit mer av försiktighet, han älskar människor och vill gärna hälsa, men numera blir inte deras näsor i en farozon.

Efter idag blev jag ännu mer sugen att träna, ställa ut, känna en gemenskap, tävla(!) och det bara strömmar ideer.
Dags att ta nya tag och börja lägga ner mer energi på min egna stjärna.

Holi.

(videon är från en mysig blogg som heter Galadarling en blogg jag varmt rekommenderar)

En vårhögtid där folk går runt och skvätter färg på alla de möter (bland annat).
Jag tycker att vi saknar såna här levande och färgglada högtider (vad har vi, pridefestivalen?). Holi är i förvisso en hinduisk högtid

Holi, also known as Dhuli Vandana in Sanskrit,also Dhulheti, Dhulandi or Dhulendi, is celebrated by people throwing coloured powder and coloured water at each other. Bonfires are lit the day before, also known as Holika Dahan (burning of Holika) or Chhoti Holi (little Holi). The bonfires are lit in memory of the miraculous escape that young Prahlad accomplished when Demoness Holika, sister of Hiranyakashipu, carried him into the fire.(Wikipedia)

Jag var därför tvungen att se vad vi i Sverige har/hade för högtider.
Vårblotet var något vi höll på med tidigare, där vi välkomnade gudarna och makterna Vår, Freja, Frej, Gerd, Jord, Tor och Siv, genom ett offer (om jag förstår min tankegång rätt). Det hålls vårblot fortfarande via Sveriges Asatrossamfund, är det inte trevligt att möta en massa människor och dansa?
Jag ar lite av förkärlek till nordisk mytologi, även fast jag inte gillar direkt "offer-till-gudarna", tycker vi kan vara vänliga och glada istället.

Då för det vidare till valborg, en dag där ungdomar super sig fulla eller när folk bevittnar en majbrasa. Jag har inte vart nära en majbrasa på väldigt väldigt länge, kanske något jag ska försöka med i år?
Dock känner jag att det är en högtid där man ska bara supa sig redlös, som nyår har blivit ungefär.
(men det gjorde de nog duktig under vårbloten också...).

Detta är våra högtider där vi firar vårens ankomst. Jag ger mig inte in på påsken, och det jag läste (förvisso på wikipedia) så har inte de högtiderna något med våren att göra.

Men inget slår nog Holi, jag skulle nog en gång i mitt liv vilja uppleva denna högtid, kasta färg på folk och springa runt och vara färgglad och glad över att våren äntligen är här!

Det där om framtid.

Sökt nu en del utbildningar inför hösten, 5 stycken, varav tre är socionomutbildningar och 2 är psykologutbildningar.
Något borde jag kunna komma in på kan man tycka, det känns lite som att jag med mina ynkliga 16 i snitt borde åtminstone få en plats i någon utbildning.

Jag valde dessa utbildningar för att jag vill jobba med och om människor. Det som jag vill mest inrikta mig på är ungdomar, kanske jobba som en kurator i en ungdomsmottagning eller sjukhus, men jag skulle också kunna jobba som en fritidsledare på en fritidsgård.
Men ingen utbildning på KTH drog till mig intresset, så jag säger att detta är det första och sista äventyret på den skolan.

För vad finns det för mening att utbilda sig till något man inte vill?

In the sun.

När jag hittade denna video så tänkte jag "Nämen är det inte hon som är med i liftarens guide till galaxen?" sökte på bandets namn, och mycket riktigt. Jag visste inte att Zooey Deschanel dessutom kunde sjunga.

Päls som påminner om lik.

Jag var medlem i djurens rätt ett par år.
Jag har inte betalt årets avgift och har nog fått min sista medlemstidning.
Där inne hittar jag en insändare där ett par personer är upprörda över att på förra numrets framsida visat bild på en person som använder en pälsmössa.

"Hur kan vi tillåta att ha en stor pälsmössa på bild som en modedetalj?"
"...Det kan vara svårt att se skillnad på en äkta/oäkta päls, och det signalerar att det är okej att bära päls"

Detta var lite urdrag från insändaren, och jag kan förstå hur han tänker, att om vi går runt i fuskpäls kanske någon annan ser detta och tänker "Vad snyggt! Jag måste också ha en sån" men köper riktig päls.

Jag tycker fuskpäls är bra, precis som syntetisk läder, då kan man faktiskt köpa kläder med ett godare samvete, som man tycker är snyggt.
För visst kan man tycka päls är snyggt även om man står på djurens sida?

Men, jag förstår personen som tycker att djurens rätt borde stå med ett godare exempel och utesluta pälsen (oavsett om det är fusk) och väntar mig en liten ursäkt eller en förklaring som svar från djurens rätt, och detta fick de som svar

"Förutom att det där inte är en pälsmössa utan Patriks Arves senaste frisyr sätter sätter Norrköping/Söderköping fingret på en intressant frågeställning. Nårå skojar bara (om frisyren)"
".. det måste vara möjligt för den som vill välja ett bära material som efterliknar djur..."

Håller kanske för en gångs skull med dem.
Men kan inte låta bli att hålla med Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping, borde vi inte hitta andra modedetaljer som inte innefattar päls från djur eller skinn och läder?

I know that I live today.

Jag ser fotografier som väcker min konstnärliga själ, jag har aldrig vart bra på annat än att ta fotografier. Jag vill fånga känslor och förmedla dem.
Det är så svårt att skissa, skriva och berätta, jag vill visa det mina ögon såg.

Det var en informationstillfälle som garantiplatserna på KTH, jag minns en mattelärarinna jag hade som tyckte jag skulle platsa i KTH hur bra som helst, men jag tvivlar.
Jag föddes med en pedagogisk och empatisk förmåga, jag ser ljus i de fulaste av människor, och finner sorg i enkla förluster. Jag vill jobba med människor som känner inte kalla datorer som ständigt kräver en större tankverksamhet.
Nej, inget KTH för mig, den platsen ger jag till någon annan (mina betyg är iofs inget att skryta om...).
Jag vill läsa om människor, om olika psykologimetoder, lära mig mer om terapihundar och möta nya typer av människor.

Funderar väldigt seriöst på att studera till socionom/lärare/psykolog.
Det är inte så svårt, när man vet en bit på vägen vad man vill.

Stjärnorna finns här.

Finns mycket som jag upptäckt är rent överskattat i mitt liv. Ett utav dessa är internet, även om jag är en stor brukare av detta fenomen så finner jga inte längre något roligt med att sitta på forum, kolla igenom andras liv eller ens spela onlinespel. Inte så mycket som när jag var yngre.
Jag hittar istället myket roligare sysselsättningar, och tyvär är tv-spel ett utav dem.

Internet använder jag mest för bankärenden, jobbsök och mail, jag saknar nog lite det där lilla om att ha mailkompisar, ska nog försöka maila med de fina indviderna igen.

Vi är ett samälle uppbyggt på "internet", all info samlas här, alla blottar ut sina liv, åsikter och mobbning existerar vart du än kollar.
Vi pratar inte längre med människor mer än genom deras bloggar och facebook uppdateringar.

Jag behöver mer grupper som när man rollspelar, mer riktiga grupper. Skulle nog behöva en ungdsomgård eller liknande att hänga på.


(och som vanligt jag generaliserar, alla är inte såna, internet är ingen dålig idé som borde avskaffas osv.)

De vackra i