så bytte vi tillbaka igen.

För ett tag sen lyssnade jag en hel del på svensk reagge, och nu börjar jag falla tillbaka. Det är lite gladare musik än det jag gjort på sista tiden, sedan blir jag nostalgiskt lugn utav thåström, ebba grön och imperiet var ett stort stöd under min ungdom.

Vad speciellt det känns när musiken kan föra en tillbaka, flera år ibland, och plötsligt så kan jag alla texter, tonlägena, och känslorna tornar upp.
Jag blir lugn av vissa röster, och när jag accpeterade att jag visst kan lyssna på eminem och placebo samtidigt, utan att jag kommer splittras.

(psst, imorgon ska jag studera med min granne Love... thats nice!)

By the way...
Kastor är 9 månader idag, och jag har "bara" haft honom i 7 månader, det är inte långt till ett år, och tänk på hur mycket han har vuxit. Jag kan ibland sucka åt valpbilder som en nostalgisk mamma, och det är så kul att se hur han har utvecklats. Min lilla tonåring, buse och mysmonster.
Nog älskar jag min själsfrände och bästa vän, tro mig.


Kastor när han var 8 veckor, någon dag efter att jag tagit hem underverket