Det finns många tankar som inte alltid får flyga ut ur sina boenden,
tankar som med all säkerhet skulle skapa både kärlek, ilska, glädje och hat.
Vi har skapat en distans från ärligheten, för att inte såra de vi har nära. När de sedan inte lyssnar, då kan tankarna röra sig fritt.
Plötsligt får man lust att prata om vissa personer, istället för med dem. För när de inte hör, såras inte vi av att prata illa om dem.
Att prata bakom ryggen kan nog därför ses som en självisk handling, för vem gynnar det inte, om inte dig?
En flicka lever i tron över att hon är älskad, att personerna runt omkring ger fina komplimanger för att hon förtjänar det. Med ett leende på läpparna kunde hon sova gott emot sin kudde, och glädjas över nästa dag.
Lyckligt omedvetande.
Det flickan inte vet är att när hon inte hör, talas det om henne.
Sedan, när sanningen kommer fram, då blir allt ett kaos för henne, vad gjorde hon för fel, vem talar sanning, kan jag lita på dig?
Det sägs att ärligheten sårar, men den ärligheten kan man alltid komma över.
En lögn är svårare att smälta, för det skapar en oro för vad nästa person egentligen tycker.
När slutade vi med att prata med människor istället för om dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar