Det där om framtid.

Sökt nu en del utbildningar inför hösten, 5 stycken, varav tre är socionomutbildningar och 2 är psykologutbildningar.
Något borde jag kunna komma in på kan man tycka, det känns lite som att jag med mina ynkliga 16 i snitt borde åtminstone få en plats i någon utbildning.

Jag valde dessa utbildningar för att jag vill jobba med och om människor. Det som jag vill mest inrikta mig på är ungdomar, kanske jobba som en kurator i en ungdomsmottagning eller sjukhus, men jag skulle också kunna jobba som en fritidsledare på en fritidsgård.
Men ingen utbildning på KTH drog till mig intresset, så jag säger att detta är det första och sista äventyret på den skolan.

För vad finns det för mening att utbilda sig till något man inte vill?