30 oktober 2009

Att vara rädd för livet.

"Att våga är att riskera att förlora fotfästet en stund
Att inte våga är att förlora sig själv..."

- S Kirkegaard, dansk filosof


Läste idag en krönika i stockholms city. "Ta tjejträt, ta tjejträt" och allt som den kloka kvinnan skrev stämde överrens med verkligheten.
Hon skrev om att man inte vågar sinka andra i ett lag, eller att man inte vågar vara nybörjare och "sämst".
Många gånger när jag var yngre tänkte jag "Jag kan inte börja spela instrument nu, de flesta började när de var 7 år" eller "Jag kan inte börja dansa nu..." osv.
När man var liten var alla på ungefär samma nivå, alla var nybörjare. Idag kan man hamna i en grupp människor med olika nivå-skillnader, de som redan spelat gitarr i 5 år och de som kan lite. De som inte kan, vågar inte alltid ställa upp.

När jag tänker efter, så stöter jag precis på samma problem.

Taidon, en kampsport som jag faktiskt tyckte om, i början kunde jag verkligen träna järnet och känna ruset efteråt.
Sedan blev jag sjuk och upptäckte att de som var nybörjare när jag var ett bälte över, var på samma nivå, och innan jag var till stånd för att börja träna, hamnade jag ett bälte efter.
Nu ligger jag säkert 3 bälten efter dessa "nybörjare" och vet att jag vill börja igen, men är för feg, för jag borde vara bättre.

Helst av allt vill man ha en person som är lite sämre än en själv. Någon som gör att självförtroendet höjs, vi får ett bättre självförtroende om vi har någon att se ner på, vilket säger sig självt, vi vill vara bättre.

Därför känns skolan jobbig och tung ibland, jag känner att jag behövde en annan kompis som fick F på tentan för att inte känna mig usel, när resten fick bra poäng.
Jag som alltid fick VG-MVG i princip allt jag gjorde, har inte ens fått godkänt.
Men jag kämpar, håller tårarna borta från mitt eviga dåliga självförtroende.
Finns rader av personer jag jämför mig med, allt för att hitta någon som är sämre, för att höja upp mig själv.
Erkännande.

Denna spärr gör att vissa har svårt att göra något de alltid har velat, för att de är för dåliga eller för gamla.

Så nu ska jag försöka kämpa, följa mina val och be om tips från de kunniga istället för att trycka ner mig djupare.
Det är en tuff väg, jag har kämpat i flera år, men visst går det framåt?

Inga kommentarer: